uppträda

Swedish

Etymology

From upp +‎ träda.

Pronunciation

• IPA^(key): /ɵpːˈtrɛːˌda/

Verb

uppträda (present uppträder, preterite uppträdde, supine uppträtt, imperative uppträd)

1. to perform

   Snart är det Karls tur att uppträda med sin gitarr.

   Soon it is Karl's turn to perform with his guitar.

2. to behave

   Han uppträder som om han vore fem år.

   He behaves like he's five years old.

3. to happen.

Conjugation

Conjugation of uppträda (weak)

	active		passive
infinitive	uppträda		uppträdas
supine	uppträtt		uppträtts
imperative	uppträd		—
imper. plural1	uppträden		—
	present	past	present	past
indicative	uppträder	uppträdde	uppträds, uppträdes	uppträddes
ind. plural1	uppträda	uppträdde	uppträdas	uppträddes
subjunctive2	uppträde	uppträdde	uppträdes	uppträddes
present participle		uppträdande
past participle		uppträdd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• uppträdande
• uppträde

Further reading

• “uppträda”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)