vänta

See also: vanta, Vǟnta, and vænta

Swedish

Pronunciation

• IPA^(key): /vɛnːta/

• Audio:

  (file)

Verb

vänta (present väntar, preterite väntade, supine väntat, imperative vänta)

1. to wait

   jag väntar på min vän

   I'm waiting for my friend

2. to wait for, to expect

   hon väntar barn i april

   she is expecting a child (i.e. pregnant), to be born in April

Conjugation

Conjugation of vänta (weak)

	Active		Passive
Infinitive	vänta		väntas
Supine	väntat		väntats
Imperative	vänta		—
Imper. plural1	vänten		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	väntar	väntade	väntas	väntades
Ind. plural1	vänta	väntade	väntas	väntades
Subjunctive2	vänte	väntade	väntes	väntades
	Participles
Present participle	väntande
Past participle	väntad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• väntan
• förvänta
• invänta
• utvänta