övervåning

Swedish

Etymology

över- (“over”) +‎ våning (“floor”)

Noun

övervåning c

1. the upper floor (upstairs) of a two-story house

Declension

Declension of övervåning

		nominative	genitive
singular	indefinite	övervåning	övervånings
	definite	övervåningen	övervåningens
plural	indefinite	övervåningar	övervåningars
	definite	övervåningarna	övervåningarnas

See also

• bottenvåning (“ground floor”)

References

• “övervåning”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)