anmärka
Swedish
Etymology
Verb
anmärka
- to remark
Conjugation
Conjugation of anmärka (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | anmärka | anmärkas | ||
| Supine | anmärkt | anmärkts | ||
| Imperative | anmärk | — | ||
| Imper. plural1 | anmärken | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | anmärker | anmärkte | anmärks, anmärkes | anmärktes |
| Ind. plural1 | anmärka | anmärkte | anmärkas | anmärktes |
| Subjunctive2 | anmärke | anmärkte | anmärkes | anmärktes |
| Participles | ||||
| Present participle | anmärkande | |||
| Past participle | anmärkt | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||