avrättning

Swedish

Alternative forms

• afrättning (obsolete)

Etymology

From avrätta +‎ -ning.

Noun

avrättning c

1. execution (event or act of putting someone who can not reasonably defend themselves to death (as punishment))

Declension

Declension of avrättning

		nominative	genitive
singular	indefinite	avrättning	avrättnings
	definite	avrättningen	avrättningens
plural	indefinite	avrättningar	avrättningars
	definite	avrättningarna	avrättningarnas

Derived terms

• massavrättning
• skenavrättning

Related terms

• avrätta

References

• avrättning in Svensk ordbok (SO)
• avrättning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)