färga

See also: farga

Swedish

Etymology

färg +‎ -a

Pronunciation

• Audio:

  (file)

• Homophone: färja

Verb

färga (present färgar, preterite färgade, supine färgat, imperative färga)

1. to colour, to dye, to taint, to paint
2. to colour, to impact, to influence

Conjugation

Conjugation of färga (weak)

	active		passive
infinitive	färga		färgas
supine	färgat		färgats
imperative	färga		—
imper. plural1	färgen		—
	present	past	present	past
indicative	färgar	färgade	färgas	färgades
ind. plural1	färga	färgade	färgas	färgades
subjunctive2	färge	färgade	färges	färgades
present participle		färgande
past participle		färgad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• färgare
• färgning

Further reading

• “färga”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)