fästning

Definition from Wiktionary, the free dictionary
Jump to: navigation, search
See also: fæstning

Swedish[edit]

Pronunciation[edit]

Noun[edit]

fästning c

  1. a fortification, a fort, a castle, a prison

Declension[edit]

Declension of fästning 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative fästning fästningen fästningar fästningarna
Genitive fästnings fästningens fästningars fästningarnas

See also[edit]


Westrobothnian[edit]

Noun[edit]

fästning f (definite singular fästninga, dative fästningen)

  1. engagement
  2. gift to fiancé, consisting of ring, silver box, psalm book etc. according to rede and means
  3. prison, jail
    hɑn ha nyest kömme ut båʈʈa fästniŋa
    He has just got out of prison.

Further reading[edit]

  • Rietz, Johan Ernst, “Fästning”, in Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket [Swedish dialectal lexicon: a dictionary for the Swedish lects] (in Swedish), 1962 edition, Lund: C. W. K. Gleerups Förlag, published 1862–1867, page 177-178
  • Larsson, Evert, Söderström, Sven, “fästning s. fä`stniŋ”, in Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt [The Hössjö speech: dictionary of a southern Westrobothnian dialect] (in Swedish) ISBN 9789197035811, page 66