förman

See also: forman, formán, förmän, förmån, and Forman

Swedish

Etymology

From Old Swedish førmand, from Old Norse formaðr (“chieftain, leader”), akin to före +‎ man.

Noun

förman c

1. a foreman

Declension

Declension of förman

		nominative	genitive
singular	indefinite	förman	förmans
	definite	förmannen	förmannens
plural	indefinite	förmän	förmäns
	definite	förmännen	förmännens

Further reading

• “förman”, in Svensk ordbok [Dictionary of Swedish] (in Swedish)

Anagrams

• förnam