gärningsperson

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish[edit]

Etymology[edit]

gärning +‎ -s- +‎ person. First attested in 1992.

Noun[edit]

gärningsperson c

  1. perpetrator

Declension[edit]

Declension of gärningsperson 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative gärningsperson gärningspersonen gärningspersoner gärningspersonerna
Genitive gärningspersons gärningspersonens gärningspersoners gärningspersonernas

Related terms[edit]

References[edit]