klä

See also: Appendix:Variations of "kla"

Swedish

Etymology

Apocopic form of kläda, from Old Frisian klath (“dress”).

Verb

klä (present klär, preterite klädde, supine klätt, imperative klä)

1. to clothe, to dress, to wear (clothes)
2. to decorate (a Christmas tree, a maypole)

Conjugation

Conjugation of klä (weak)

	active		passive
infinitive	klä		kläs
supine	klätt		klätts
imperative	klä		—
imper. plural1	klän		—
	present	past	present	past
indicative	klär	klädde	kläs	kläddes
ind. plural1	klä	klädde	kläs	kläddes
subjunctive2	klä	klädde	kläs	kläddes
present participle		kläende
past participle		klädd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Conjugation of kläda (weak, dated)

	active		passive
infinitive	kläda		klädas
supine	klätt		klätts
imperative	kläd		—
imper. plural1	kläden		—
	present	past	present	past
indicative	kläder	klädde	kläds, klädes	kläddes
ind. plural1	kläda	klädde	klädas	kläddes
subjunctive2	kläde	klädde	klädes	kläddes
present participle		klädande
past participle		klädd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• ekipera
• rigga
• svida

Related terms

• avklä
• iklä
• klä av
• klä av sig
• klä om
• klä på
• klä på sig
• kläde
• klädedräkt
• kläder
• klädning
• klänning
• omklädning
• påklädning

Further reading

• klä in Svensk ordbok.