oreda

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Swedish[edit]

Etymology[edit]

o- +‎ reda

Noun[edit]

oreda c

  1. mess, disorder
    Vilken oreda det är här inne!
    What a mess it is in here!
    • 1834, Jacob Philip Tollstorp, “De vigtigaste tilldragelser i Linköping”, in Beskrifning öfver Linköping[1]:
      Ända till Carl IX:s uppstigande på thronen oroades den andliga styrelsen af tvister och oredor.
      All until Carl IX's ascension to the throne, the spiritual organization was shaken by infights and disarrays.

Declension[edit]

Declension of oreda 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative oreda oredan oredor oredorna
Genitive oredas oredans oredors oredornas

References[edit]

Anagrams[edit]