tillfråga

Swedish

Etymology

till (“to”) +‎ fråga (“ask”)

Verb

tillfråga (present tillfrågar, preterite tillfrågade, supine tillfrågat, imperative tillfråga)

1. to ask, to consult (ask a question of, often regarding an opinion or something like willingness to take up a position)

Conjugation

Conjugation of tillfråga (weak)

	Active		Passive
Infinitive	tillfråga		tillfrågas
Supine	tillfrågat		tillfrågats
Imperative	tillfråga		—
Imper. plural1	tillfrågen		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	tillfrågar	tillfrågade	tillfrågas	tillfrågades
Ind. plural1	tillfråga	tillfrågade	tillfrågas	tillfrågades
Subjunctive2	tillfråge	tillfrågade	tillfråges	tillfrågades
	Participles
Present participle	tillfrågande
Past participle	tillfrågad
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• tillfråga in Svensk ordbok (SO)
• tillfråga in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• tillfråga in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)