tvångsmässighet

Swedish

Etymology

From tvångsmässig +‎ -het.

Noun

tvångsmässighet c

1. compulsiveness

Declension

Declension of tvångsmässighet

		nominative	genitive
singular	indefinite	tvångsmässighet	tvångsmässighets
	definite	tvångsmässigheten	tvångsmässighetens
plural	indefinite	tvångsmässigheter	tvångsmässigheters
	definite	tvångsmässigheterna	tvångsmässigheternas

Further reading

• tvångsmässighet in Svenska Akademiens ordböcker