böjning

See also: bøjning

Swedish

Etymology

From böja +‎ -ning; cf. Danish bøjning, German Beugung and Biegung.

Noun

böjning c

1. (grammar) inflection (conjugation, declension)

Declension

Declension of böjning

		nominative	genitive
singular	indefinite	böjning	böjnings
	definite	böjningen	böjningens
plural	indefinite	böjningar	böjningars
	definite	böjningarna	böjningarnas

Derived terms

• adjektivböjning
• böjningsform
• böjningsmönster
• böjningsändelse
• substantivböjning
• verbböjning

References

• böjning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)