klå

See also: kla and klä

Swedish

Pronunciation

• IPA^(key): /kloː/
• Rhymes: -oː

Verb

klå

1. (sometimes with upp (up): klå upp) to beat, to hit

   Det är bara ett jobb. Gräset växer, fåglarna flyger, vågorna slår mot stranden och jag klår upp folk. (Mohammad Ali)

   It's just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up.

Conjugation

Conjugation of klå (weak)

	Active		Passive
Infinitive	klå		klås
Supine	klått		klåtts
Imperative	klå		—
Imper. plural1	klån		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	klår	klådde	klås	klåddes
Ind. plural1	klå	klådde	klås	klåddes
Subjunctive2	klå	klådde	klås	klåddes
	Participles
Present participle	klående
Past participle	klådd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Anagrams

• kål