kräva

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search
See also: krava and kráva

Swedish[edit]

Etymology[edit]

For the verb: krav +‎ -a. From Old Swedish kræfia, from Old Norse krefja, from Proto-Germanic *krafjaną or Proto-Germanic *krabjaną. Causative derivation from krav. Cognate with Danish kræve, Norwegian Bokmål kreve, Old English crafian and English crave.

Pronunciation[edit]

  • (file)

Noun[edit]

kräva c

  1. crop, craw (a bird's stomach)

Declension[edit]

Declension of kräva 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative kräva krävan krävor krävorna
Genitive krävas krävans krävors krävornas

Verb[edit]

kräva (present kräver, preterite krävde, supine krävt, imperative kräv)

  1. to demand, to forcefully request
    Jag kräver att få tala med föreståndaren
    I demand to speak to the manager
    kräva någon på pengar
    demand money from someone
  2. to take, to demand, to require
    ett yrke som kräver stort tålamod
    an occupation that demands great patience

Conjugation[edit]

Related terms[edit]

References[edit]

Anagrams[edit]