From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search



o- +‎ tjänlig, used since 1554, cognate with Danish utjenlig and German undienlich.


otjänlig (comparative otjänligare, superlative otjänligast)

  1. unsuitable, unfit, inappropriate, useless, worthless, impractical, condemned (of buildings)
    otjänlig som människoföda
    unfit for human consumption
    fri från all otjänlig sentimentalitet vet han ej vad hemlängtan vill säga
    void of all impractical sentimentality he doesn't know of any homesickness
    Rostock vore dessutom en otjänligare plats än Stralsund.
    And Rostock would be an even less suitable location than Stralsund.


Inflection of otjänlig
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular otjänlig otjänligare otjänligast
Neuter singular otjänligt otjänligare otjänligast
Plural otjänliga otjänligare otjänligast
Masculine plural3 otjänlige otjänligare otjänligast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 otjänlige otjänligare otjänligaste
All otjänliga otjänligare otjänligaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic


Related terms[edit]