föda

See also: foda, foeda, and fœða

Swedish

Etymology 1

From Old Norse fœða (“food”), from Proto-Germanic *fōdô, from Proto-Indo-European *peh₂-. Cognate with Danish føde, Icelandic fæða, English food.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈføːˌda/

• Audio

  (file)

Noun

föda c (uncountable)

1. food; sustenance

   Är han gammal nog att äta fast föda än?

   Is he old enough to eat solid food yet?

Declension

Declension of föda
	Uncountable
	Indefinite	Definite
Nominative	föda	födan	—	—
Genitive	födas	födans	—	—

Related terms

• födoämne

Etymology 2

From Old Swedish fø̄þa, from Old Norse fœða (“to feed, to give birth”), from Proto-Germanic *fōdijaną. Cognate with Danish føde, Icelandic fæða, English feed, Dutch voeden.

Verb

föda

1. to feed
2. to give birth to

Conjugation

Conjugation of föda (weak)

	Active		Passive
Infinitive	föda		födas
Supine	fött		fötts
Imperative	föd		—
Imper. plural1	föden		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	föder	födde	föds, födes	föddes
Ind. plural1	föda	födde	födas	föddes
Subjunctive2	föde	födde	födes	föddes
	Participles
Present participle	födande
Past participle	född
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• föda upp
• födelse
• föderska
• födkrok
• födsel
• uppföda