förtelmes

Definition from Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search

Hungarian[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

förtelem +‎ -es (adjective-forming suffix)

Pronunciation[edit]

  • IPA(key): [ˈførtɛlmɛʃ]
  • Hyphenation: för‧tel‧mes
  • Rhymes: -ɛʃ

Adjective[edit]

förtelmes (comparative förtelmesebb, superlative legförtelmesebb)

  1. abominable, heinous, hideous

Declension[edit]

Inflection of förtelmes
singular plural
nominative förtelmes förtelmesek
accusative förtelmeset
förtelmest
förtelmeseket
dative förtelmesnek förtelmeseknek
instrumental förtelmessel förtelmesekkel
causal-final förtelmesért förtelmesekért
translative förtelmessé förtelmesekké
terminative förtelmesig förtelmesekig
essive-formal förtelmesként förtelmesekként
essive-modal
inessive förtelmesben förtelmesekben
superessive förtelmesen förtelmeseken
adessive förtelmesnél förtelmeseknél
illative förtelmesbe förtelmesekbe
sublative förtelmesre förtelmesekre
allative förtelmeshez förtelmesekhez
elative förtelmesből förtelmesekből
delative förtelmesről förtelmesekről
ablative förtelmestől förtelmesektől
non-attributive
possessive - singular
förtelmesé förtelmeseké
non-attributive
possessive - plural
förtelmeséi förtelmesekéi

Derived terms[edit]

Further reading[edit]