ge med sig
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]Verb
[edit]ge med sig (present ger med sig, preterite gav med sig, supine gett med sig, imperative ge med sig)
- to give in (relent)
- De fortsatte tjata, och till slut så gav han med sig
- They kept nagging, and finally he gave in
- När han märkte att ingen höll med honom så gav han med sig
- When he found that no one agreed with him, he gave in
- to yield, to give way, to give in
- Synonym: ge efter
- Det gamla taket börjar ge med sig
- The old roof is starting to give way
- Den stränga kylan börjar ge med sig
- The bitter cold is starting to ease / give way
Usage notes
[edit]Somewhat ambiguous in (sense 2), like in English. Can both mean some effect towards a collapse and an actual collapse. Usually clear from context, in the same way as in English.
Conjugation
[edit]Conjugation of ge (class 5 strong)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | ge med sig | — | ||
Supine | gett med sig | — | ||
Imperative | ge med sig | — | ||
Imper. plural1 | gen med sig | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | ger med sig | gav med sig | — | — |
Ind. plural1 | ge med sig | gåvo med sig | — | — |
Subjunctive2 | ge med sig | gåve med sig | — | — |
Participles | ||||
Present participle | — | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Conjugation of giva (class 5 strong, older)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | giva med sig | — | ||
Supine | givit med sig | — | ||
Imperative | giv med sig | — | ||
Imper. plural1 | given med sig | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | giver med sig | gav med sig | — | — |
Ind. plural1 | giva med sig | gåvo med sig | — | — |
Subjunctive2 | give med sig | gåve med sig | — | — |
Participles | ||||
Present participle | — | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Conjugation of gifva (class 5 strong, obsolete spelling, used before 1906)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | gifva med sig | — | ||
Supine | gifvit med sig | — | ||
Imperative | gif med sig | — | ||
Imper. plural1 | gifven med sig | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | gifver med sig | gaf med sig | — | — |
Ind. plural1 | gifva med sig | gåfvo med sig | — | — |
Subjunctive2 | gifve med sig | gåfve med sig | — | — |
Participles | ||||
Present participle | — | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |