From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search





när (near) +‎ gången (gone)



närgången (comparative närgångnare, superlative närgångnast)

  1. (overly) personal, intrusive, impertinent
    Får jag ställa en lite närgången fråga?
    Can I ask you a slightly impertinent question?
  2. inappropriately close, handsy
    Hon tyckte han började bli lite närgången
    She thought he was getting a bit handsy


Inflection of närgången
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular närgången närgångnare närgångnast
Neuter singular närgånget närgångnare närgångnast
Plural närgångna närgångnare närgångnast
Masculine plural3 närgångne närgångnare närgångnast
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 närgångne närgångnare närgångnaste
All närgångna närgångnare närgångnaste
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

See also