erövra
Swedish
Etymology
er- + över + -a, from German erobern
Pronunciation
audio: (file)
Verb
erövra (present erövrar, preterite erövrade, supine erövrat, imperative erövra)
Conjugation
Conjugation of erövra (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | erövra | erövras | ||
| Supine | erövrat | erövrats | ||
| Imperative | erövra | — | ||
| Imper. plural1 | erövren | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | erövrar | erövrade | erövras | erövrades |
| Ind. plural1 | erövra | erövrade | erövras | erövrades |
| Subjunctive2 | erövre | erövrade | erövres | erövrades |
| Participles | ||||
| Present participle | erövrande | |||
| Past participle | erövrad | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||