förkorta

See also: forkorta

Swedish

Etymology

för- +‎ korta

Verb

förkorta (present förkortar, preterite förkortade, supine förkortat, imperative förkorta)

1. to abbreviate, to shorten, to make shorter
2. (mathematics) to cancel, to abbreviate a fraction

Conjugation

Conjugation of förkorta (weak)

	active		passive
infinitive	förkorta		förkortas
supine	förkortat		förkortats
imperative	förkorta		—
imper. plural1	förkorten		—
	present	past	present	past
indicative	förkortar	förkortade	förkortas	förkortades
ind. plural1	förkorta	förkortade	förkortas	förkortades
subjunctive2	förkorte	förkortade	förkortes	förkortades
present participle		förkortande
past participle		förkortad

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Related terms

• förkortning

Further reading

• förkorta in Svensk ordbok.