knyta

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search
See also: knýta

Norwegian Nynorsk[edit]

Alternative forms[edit]

Etymology[edit]

From Old Norse knýta.

Pronunciation[edit]

Verb[edit]

knyta (present tense knyter, past tense knytte, past participle knytt, passive infinitive knytast, present participle knytande, imperative knyt)

  1. to knot, tie
  2. to link (til / to)
    knyta samanto connect
  3. to clench (one's fist)

References[edit]

Swedish[edit]

Etymology[edit]

From Old Swedish knyta, from Old Norse knýta, from Proto-Germanic *knuttijaną, related to *knuttô.

Verb[edit]

knyta (present knyter, preterite knöt, supine knutit, imperative knyt)

  1. to tie
    Antonym: knyta upp (untie)
    Han knöt en knut
    He tied a knot
    Han kan knytas till mordplatsen
    He can be tied to the murder scene
  2. to clench (a fist)
    Han knöt näven
    He clenched his fist
  3. (reflexive, idiomatic) to go to bed
    Synonyms: krypa till kojs, gå till sängs, gå och lägga sig, lägga sig, törna in

Conjugation[edit]

Derived terms[edit]

Related terms[edit]

Further reading[edit]