User talk:Knyȝt

Definition from Wiktionary, the free dictionary
Jump to: navigation, search

Hi and welcome to Wiktionary. Shouldn't 'Westrobothnian' be levelled under Swedish, it being a Swedish dialect? --ContraVentum (talk) 20:10, 13 September 2015 (UTC)

I was specifically thinking of containing the dialectal variations in the Swedish entries, following the example of բարտի. Wiktionary doesn't have a langcode for Westrobothnian (and apparently no ISO-code neither). --ContraVentum (talk) 20:17, 13 September 2015 (UTC)
Westrobothnian is not a variation or dialect of anything though. The word kjał can't come from Swedish köl, or even Old Swedish kiøl, because can't magically turn into ia; the word comes from Old Norse kjǫlr directly, not via Swedish. We use the code gmq-bot on Swedish Wiktionary. — Knyȝt (talk) 21:03, 13 September 2015 (UTC)
Your statement contradicts https://en.wikipedia.org/wiki/Westrobothnian, which categorizes Westrobothnian under Swedish. So you're saying that the classification in the infobox is wrong. --ContraVentum (talk) 21:25, 13 September 2015 (UTC)
In the real life sense of the word, yes. There may however be some Wikipedian rule that says it must be right, for whatever reason, but Westrobothnian, just like Elfdalian and Jamtish, simply couldn't have developed from the same Old Norse dialect as Swedish. — Knyȝt (talk) 09:58, 14 September 2015 (UTC)

Westrobothnian spelling[edit]

Hello, is it you who have added the various Westrobothnian entries? I have wondered a lot what kind of standard you are following when it comes to spelling and such, and why it is not labelled as Lulemål, Pitelmål and such. Do people up there actually say "ég" without J and "gárþ" with a þ?

I am quite new to messaging on wikipedia, so please be patient with me.

-John

I've created a couple. You can look into the history if you want to know who created them. The spelling is based on etymology, and Lulemål, Pitemål etc. are just ways of pronouncing the same words. For example, everyone uses the word maga for stomach, but the pronunciation of the word varies depending on how a + a is pronounced according to the system of vowel balance. The same kind of thing is true for Scanian, Jamtish and Gutnish which you also can find on this site. They all have dialects. The breve is used out of necessity, as it marks an accent difference which determines the meaning of the words; e. g. vætnĕð "the water" and vætneð "(have) watered" (silent ð just like in Faroese etc.). In this example the only difference in pronunciation is the accent. Some spellings are just taken as convention from Old Norse orthography, e. g. z which could be interpreted as ðs, ds, ss etc. depending on how you analyse the development of whatever this sound was, and how it developed next to other sounds and so on. — Knyȝt (talk) 09:09, 5 November 2016 (UTC)

References vs. Further reading[edit]

Hi, it was decided in a recent vote that the header "Further reading" is used for mentioning related literature that isn't used in a footnote. It's no big problem if you still use "References", but if you change to "Further reading" now you won't get as much spam in your watchlist from people who're just updating the header. Lingo Bingo Dingo (talk) 12:14, 12 May 2017 (UTC)

Some Westrobothnian errors[edit]

Please check if these are supposed to be Westrobothnian: skjaut, rjóðr. DTLHS (talk) 20:01, 16 September 2017 (UTC)

öm as well, which is categorized as an Elfdalian conjunction. DTLHS (talk) 20:10, 16 September 2017 (UTC)
Fixed — Knyȝt 20:27, 16 September 2017 (UTC)

Västerbottniska för 'vilja'[edit]

Jag är intresserad av att hitta västerbottniska verb där presens- och preteritumformen har samma stam, men där supinumformen använder en annan. Ett exempel från engelskan är shear, shear-ed, shor-n. Det ser ut som att verbet 'att vilja' följer detta mönster: vill, vill-d/vill-t, vel-a/vil-t, men det är svårt för mig att se om detta är ett bra exempel när både preteritum och supinum har alternativa former, som dessutom kanske används olika mycket i olika dialekter. Finns det västerbottniska dialekter där verbet böjs vill, vill-d, vil-t, eller vill, vill-t, vil-t till exempel. Vilka dialekter är det i så fall? Jag ser också på din sida att du själv pratar västerbottniska - hur böjer du det här verbet? Jag tar också tacksamt emot exempel på andra verb som har samma ändelser, men med samma stam överallt, dvs. andra verb där presens (singular) inte har något suffix, preteritum -d/-t, och supinum -t. Om du har möjlighet att hjälpa till uppskattar jag all hjälp jag kan få!

SJAndersson (talk) 02:50, 19 October 2017 (UTC)

Skillnaden d/t i pret. beror på att d i äldre tid inte förekom efter tunt l i sydligaste målen (umemål o. likn.), så det är eg. samma böjningsform. Det ursprunglia mönstret är nog det i Svenskt dialektlexikon: villd/villt vela, som verkar svara mot de fornnordiska formerna. Det vanligaste mönstret i yngre ordböcker är nog villd vilt, sen förekommer också vil(l)ä vil(l)lä, och den gamla egentliga sup.formen vela. Vill man ha exempel på den idag vanligare svaga sup.formen kan man ta Ordbok över lulemålet som har vì:li viilld vílt, och I åol leist (kalixmål) vili vill veilld veillt (vet ej varför pres. saknar diftong). Blandad böjning hittar man i Ordbok över lövångersmålet som har vili vell velle/veelld vellt/vela, och Skelleftemålet: grammatik och ordlista har vili veill veeilld/veille veillt/veille, och Hössjömålet : ordbok över en sydvästerbottnisk dialekt har ville vill ville ville. Själv skulle jag använda formerna i Svenskt dialektlexikon, men dem har jag läst mig till.
Andra verb med avvikande sup. har jag svårt att komma på. Men den svaga böjningen förekommer i alla möjliga ord som tyd, äle, nykk, frööys m.fl. Presensändelser finns över huvud taget inte västerbottniskan bortsett från verb av typen gå. Om man tar tyd så heter det tyy ty tyydd tydd på umemål till exempel, och lysa heter lyys lys lyysst lysst, förfrysa frööys fröys fröö(y)sst frö(y)sst. Ord som yra och styra har å andra sidan stark böjning, och åtminstone i södra målen också höra och köra. Ord som välja har oftast svag form i sydliga mål, men den äldre böjningen är stark som syns under väli (från kalixboken nämnd ovan). Sälja är speciellt och uppvisar i lulemålet och kalixmålet svag form som i västnordiska språk, medan de sydliga målen har svensk stark form. — Knyȝt 18:11, 21 October 2017 (UTC)

kläa[edit]

Please take note of WT:NORM. —Rua (mew) 18:15, 27 December 2017 (UTC)

Do you know how to fix certain characters not inputting themselves properly anymore, for example n followed by = turns into ɲ and weird things like that. — Knyȝt 18:40, 27 December 2017 (UTC)
I think that would be some kind of input system of your operating system. I don't really know how that works. But thank you at least for letting us know that you're having problems. Maybe ask in the Grease pit? —Rua (mew) 18:54, 27 December 2017 (UTC)
I'll ask there, thanks. — Knyȝt 19:27, 27 December 2017 (UTC)